Utbud och efterfrågan

Till den stora klädkedjan gick jag för att införskaffa underkläder av ekologisk bomull. Expediten jag frågade hänvisade till förpackningarna med en grön etikett "Organic Cotton". Övriga förpackningar innehöll kalsonger av konventionell bomull. Hmm, tänkte jag när jag såg på förpackningen, en ditklistrad grön etikett utanpå förpackningen, det ser ut som en efterhandskonstruktion och är i så fall falsk marknadsföring. Jag skrev således några rader till tillverkaren via ett formulär på deras hemsida och fick svar i mellandagarna.

Så här stod det:

Tack för Ditt email.

Vad gäller ekologisk bomull i våra plagg står info om detta även på tyglappen som är fastsydd i plagget tillsammans med tvättråd. Exempel 95% organic cotton 5% elastan.

Den gröna etiketten klistras på i efterhand för att göra det extra tydligt för kund att produkten är i ekologisk bomull.
Vad gäller sortimentet ekologisk bomull/icke ekologisk bomull är vi fortfarande i en övergångsfas. Förhoppningen är att övergå till ekologisk bomull, men efterfrågan är ännu inte så stor. För tillfället erbjuder vi båda delar.

Tack för visat intresse.

Bomullen var således ekologisk och etiketten ett marknadsföringsknep för att uppmärksamma kunder på detta faktum. Det är synd att efterfrågan styr företagets ekologiska satsning. Jag tror nämligen inte att en övergång till ekologisk bomull skulle leda till att färre kunder köper kalsonger hos klädkedjan.

Skönhet är världens räddning

Mellandagsrean satte igång timmarna efter att de sista tomteblossen brunnit ut. Hurra! Skynda och köp, för snart är det ett nytt år då butikerna fylls med de senaste modellerna av mobiltelefoner och teveapparater med fler tekniska finesser än förra årets. Att vara nöjd med det man har fungerar inte i ett konsumtionssamhälle, det finns det tack och lov reklam som upplyser oss om. Skulle vi alla gå omkring och vara tillfreds skulle vi ju inte ägna oss åt den för ekonomin så livgivande konsumtionen. Att det sen finns de som menar att konsumtion är av ondo, det är en annan sak. Ta till exempel World Watch Institute. Skulle det vara så som de påstår att genomsnittsamerikanen konsumerar produkter vägandes mer än sin egen vikt varje dag så skulle det ju snart komma berg av sopor flytandes.

Hittills har det enda jag sett vid horisonten varit Finlandsbåten. Vad mer har vi att vänta från horisonten i öster ? Det verkar som om kineserna äntligen snappat upp att konsumtion är rätt sätt att ge uttryck för sin materiella status och således framgång. I Mittens rike finns numera ett socialt nätverk för lyxkonsumenter. Idén fick grundarna från svenska sajten stureplan.se. Som svensk blir man ju lite stolt när man kan vara ett gott föredöme och sprida bratskulturen till andra länder.

Angående den förestående växthuseffekten, vem kan tro att vi står inför en stor klimatförändring som innebär att det blir flera grader varmare när det är svinkallt ute? Det låter mer som något hittepå för att få oss att föra blicken från vad som verkligen är väsenligt i livet: Den fria viljan och skönheten. Är det verkligen så att världen är på väg mot sin undergång så tror jag liksom Solsjenitsyn på att skönheten kommer rädda världen.

Återanvända flygplan.

Nej, det är inte en kraschlandad Boeing 727. Det är ett exklusivt hotell. Varje år görs över 2,5 miljoner flygningar över hela världen. Hur många flygplan som är inblandade i dessa har jag inga siffror på, men det lär vara några stycken. Någon gång måste de gamla planen pensioneras och då kan de ju komma till användning i nya sammanhang, som bostäder till exempel. Ett nytt sätt att landa bostadsproblematiken i Stockholm, kanske?

Pepparkakspingviner.

Årets pristagare i Arkitekturmuseums tävling på temat pepparkakshus är utsedda. "När kejsarpingvinhonan återvänder" utsågs till publikfavorit. På ett pepparkaksflak lever pingvinerna trygga i en värld där smältande isar inte är ett hot. Utställningen pågår fram till 9 januari 2011.

En plan eller flera.

Sickan brukade ha en plan, tajmad och klar in i minsta detalj. När det kommer till vår tids stora utmaning, verkar dock inte världens samlade regeringar kunna komma fram till någon bra plan. I alla fall inte en som håller in i minsta detalj. Däremot finns det på gräsrotsnivå många individuella planer som på sikt kanske skulle kunna leda till något större. Nätverkssamhället är här och människors räckvidd är långt mycket längre än förrut, vilket skulle kunna resultera i att de goda idéerna om hur vi ska lösa klimatfrågan sprids.

Lagom till dess att julmaten sjunkit in visar SVT den här dokumentären. Låt dig inspireras. Och vem vet, kanske tillräckligt mycket för att upprätta en egen klimatplan?

Goda julklappar.

Med drygt tio dagar kvar till julafton gäller det att spurta i julhandeln. Och för den som, av olika anledningar, inte vill ge sig ut på stan kan julshoppingen med fördel göras över nätet. Muggen på bilden visar oceanerna och landmassorna som vi känner dem, men häller man varm dryck i muggen höjs havsnivån med 100 meter(!). Mitt kära Skåne blir ett nytt Atlantis. Muggen kan kanske fungera som pedagogisk förklaring på det som är att vänta om vi inte sänker våra koldioxidutsläpp. Riktigt så dramatisk vattenhöjning kommer vi dock inte få. Enligt SMHI är en höjning på 10-20 cm över den normala nivån att vänta. På sikt kan havsnivån stiga med 7 meter, men det händer först när hela Grönlandsisen smält.

Så det lär dröja innan framtidsscenariot över London är realitet och innan dess finns det mycket att göra (eller låta bli att göra) för att förhindra just en sån framtid. Shoppa mindre, till exempel, eftersom resultatet av vår överkonsumtion är en allt sjukare planet.

Om jag själv ska köpa några julklappar? Jodå, i år kommer jag att ge bort presenter med ekologisk märkning eller tjänster, som till exempel ayurvedisk massage. God jul!

Bra för den anställde - bra för miljön?

I veckan presenterade Universum listan över de arbetsgivare som medarbetarna rankade högst i Sverige. Överst tronar H&M, följda av två konsultföretag: franska Sogeti och finska Pöyry. Bra för medarbetarna, men är de bra för miljön? Den etiska dimensionen fanns inte med i undersökningen, men studerar man företagen lite närmre får man fram följande: H&M är ett företag på konsumentmarknaden och säljer kläder som produceras i låglöneländer. På hemsidan finns under fliken ”Företagsansvar” mycket information om såväl deras etiska arbete som deras miljöarbete. De har ett tydligt ställningstagande med uppförandekod och samarbeten med organisationer inom exempelvis vattenområdet. Man säger sig ha 700 leverantörer och ett stort antal underleverantörer. Därför räknar man med att tillverkningen inbegriper 2700 fabriker och sysselsätter hundratusentals anställda. H&M har tidigare blivit hårt kritiserade för arbetsförhållandena på fabrikerna (den som läst Naomi Kleins ”No Logo” är bekant med begreppet sweatshop) och har sedan dess bättrat sig.

Nyligen framkom det att de moderiktiga slitna jeansen fick sin patina genom sandblästring, en metod som gav de anställda stenlunga. Sedan dess har metoden förbjudits i Turkiet, där fabrikerna låg, och H&M ska enligt DN ha slutat med försäljning av jeansen. Att det är svårt att kontrollerar samtliga leverantörer och underleverantörer, när man är en stor klädkedja med tillverkning på andra sidan jordklotet, kan nog vara knepigt, men inte en ursäkt. Förhoppningsvis är det fler konsumenter som blir medvetna om produkternas ursprung och väljer att göra medvetna val eller utövar påtryckning, så att de anställda hos H&M:s leverantörer även de kan uppleva att de arbetar på en av världens bästa företag.

Efter att ha dammsugit Sogetis (samt moderbolaget Cap Geminis) och Pöyrys hemsidor efter information om miljöarbetet och inte funnit något tog jag kontakt med företagen. Pöyry skickade mig snabbt en årsredovisning, men någon hållbarhetsrapport fick jag inte. Sogeti väntar jag på svar ifrån. Den som jobbar inom konsultbranschen är förtrogen med den lågt upplevda graden av inflytande i olika sammanhang. Om ett projekt inte direkt handlar om miljö så berörs inte frågan i arbetet. Tjänsteföretag har historiskt sett inte upplevt eller identifierat sin miljöpåverkan i någon större utsträckning. Det finns dock goda undantag: konsultföretag som ser miljö- och hållbarhet som ett konkurrensmedel och därför integrerar det i hela verksamheten, men de placerade sig inte på Universums lista i år.

Spännande städning!

Att städa innebär många gånger att skita ner miljön. Jag syftar då på alla de kemikalier som spolas ute efter användandet av diverse rengöringsmedel. I kvällens Plus drar Mathias på sig de gula gummihandskarna för att undersöka vilket medel som är lämpar sig bäst efter att ett gäng skolbarn gjort sitt värsta i ett hemkunskapskök. Jag kan inte bärga mig!

En smiley säger mer än tusen ord.

I den senaste delen av klimatångestserien, i dagens SvD, belyser man de små medel som ibland krävs för att få människor att göra rätt val för miljön och agera hållbart. I ett forskningsexperiment undersökte man hur man på bästa sätt kunde ge feed-back på elanvändningen i ett grannområde. Med en så enkel symbol som smileyn på informationsutskicket kunde forskarna ge de bästa elspararna bekräftelse på sin energibesparing och få dem att bibehålla det goda beteendet.

Sociala medier finns med som ett exempel på att människor väljer att engagera sig. Numera finns ett isbjörns-community där användarnas energianvändning och transportmedel påverkar storleken på isbergen runt just deras isbjörn. Försök minimera islossningen själv om du kan!

Ny trend i klimatsammanhang!

På andra sidan Atlanten pågår just nu klimatmötet i Cancún. Det är synnerligen osäkert om man kommer komma fram till något nytt avtal. Politiker är människor med en bestämd agenda, men också bara helt vanliga människor med känslor och reaktions-mönster som vi andra.

En tydlig tendens inom miljö- och klimatdiskussionen just nu är den psykologiska aspekten – eller den mänskliga faktorn. Ett tecken på detta är exempelvis den artikelserie som Svenska dagbladet publicerat på sin Idagsida. Här behandlar man den klimatångest som följer av de hotbilder som målas upp. Frågan man ställer sig är hur vanliga människor ska kunna övervinna sina psykologiska blockeringar för att kunna agera för att förhindra klimatförändringarna. En liknande vinkel hade Martin Ingves i sin presentation på den årligen återkommande Klimatforum som hölls tidigare i november. I klippet nedan förklarar han hur arv och miljö samspelar, samt hur hjärnans belöningssystem får oss att göra saker som i dagens samhälle inte alltid leder till bra saker för klimatet. Hans poäng är att människor måste få ledning i sina val så att de väljer och handlar "rätt". Intressant, men också lite skrämmande, eftersom vi då inte längre skulle uppleva att vi hade ett fritt val, något som vi vant oss att tro att vi har i en demokrati som vår.

Den som ytterligare skulle vilja fördjupa sig i hur människan och hennes identitet påverkar hur vi reagerar på den klimatutmaning vi står inför, kan en läsning av WWF-rapporten ”Meeting Environmental Challenges: The Role of Human Identity” rekommenderas. Att förstå och hjälpa människor i deras strävan mot att leva mer hållbart kommer kräva nya angreppssätt och öppnar för helt nya arbetsgrupper. Två framtidsyrken i denna sköna nya värld skulle kunna tänkas vara klimatpsykolog eller klimatcoach.

Varför gör jag inte det som jag vet är rätt för klimatet? from Naturvårdsverket on Vimeo.

Print as .wwf

Det papperslösa samhället blev det pappersslösiga samhället, men med en ny mjukvara kan du utskriftsskydda dina dokument. Det är tyska WWF som tagit fram programmet och förhoppningsvis får det fler människor att läsa dokument direkt på datorn. Du laddar ner programvaran här.

Mindre smart investering.

Gårdagens sanning: Vad varje kvinna bör ha: En mink i garderoben, en jaguar i garaget, en tiger i sängen och en åsna som betalar för alltihop.

Den som läste Metro för exakt en vecka sedan kunde dock se i annonsen för SodaStream att det varje miljömedveten människa bör ha är "en Smart[car] i garaget och en SodaStream i köket". Ja, om man bara har bilen för att ha den i garaget så är det ju en himla bra investering för miljön. Det budskapet kan ju vilken åsna som helst köpa, eller?

Ramsay blir hajmat

Sedan den senaste serien signerad Gordon Ramsay lockade låga tittarsiffror känner sig tv-kocken manad att ta till drastiska metoder. I en ny serie på brittiska C4 (Channel 4) kommer han bokstavligt talat ta sig vatten över huvudet för att dyka med en av världens mest aggressiva hajar: tjurhajen. Hajen är annars en fisk som sällan syns i i västerländska tv-kockarnas grytor, men desto oftare i andra delar av världen i rätter som hajfenssoppa. Serien kommer att belysa problemen med utfiskade världshav och hotet mot arter som hajen. Matlagningen går ut på att visa att det går att fixa krubb utan att håva upp rubb och stubb. Jamie Oliver kommer även han dyka upp för att laga lite fisk med hållbar stämpel. (Barnet på bilden har ingen koppling till serien.)

Dystopisk glob

Om det är ett dystert framtidsscenario eller ett estetiskt grepp är svårt att säga. Men efter ett besök i en shoppinggalleria kan konstateras att färgtrenden på jordglobsfronten är svart, må det så vara haven som klätts i sorgeflor eller hela landmassan med kontrasterande grått hav. Välj vilken modell du gillar mest. Indiska (här till vänster) och Bokia Express har varsin variant.

På rätt kurs.

Förenklat skulle man kunna säga att den här bloggens existensberättigande hänger på de falska miljöuttalanden som företag gör. Somliga kallar dessa för greenwashing och syftar då på den gröna stämpel ett företag, genom kommunikation och andra medel, strävar efter att erhålla – när de egentlig inte förtjänar någon. I framtiden lär det bli förändring. Miljörapporten håller i ett extrainsatt kurstillfälle för den som vill lära sig göra riktiga miljöuttalanden. I inbjudan frågar man sig:

”Hur kan säljande miljöargument på ett trovärdigt sätt bidra till att bygga en organisations anseende och inte uppfattas som floskler?”

Detta citat återger två av samtidens miljöbudskaps största svagheter: De är inte trovärdiga och/eller är fulla av innehållslösa klichéer. Allt för ofta stöter man på tillrättalagda och slätstrukna formuleringar när man läser om miljöarbetet på företagens hemsidor. De väcker varken anstöt eller skapar välvilja, och kan därför inte heller användas för att skapa trovärdighet för organisationen och dess miljöarbete.

Med utgång ifrån lagar och regler ska kursdeltagarna lära sig var gränserna för det tillåtna går. Dagen kommer även handla om konsumentattityder och samhällsopinion och avslutas med en workshop. Genom kurser som denna är det möjligt att höja miljöarbetets status i företagen. Väl planerad och genomförd miljökommunikation bidrar till en önskvärd transparens och en ökad öppenhet, något som även leder till bättre kunddialog. Dit når företagen när de lyckas undanröja rädslan för att våga sticka ut hakan när de gjort något av värde för människor och miljö. Sen återstår att se om verktygen används på så sätt att den här bloggen kan stänga ner på grund av hållbara och trovärdiga miljöuttalanden.

Miljöjournalistikens framtid

Det är många namnkunniga journalister som nominerats till årets miljöjournalist. Naturligtvis är det glädjande att återfinna representanter från såväl etablerade kanaler som nytillskott. Nykomlingen Effektmagasin har inte funnits länge, men har fyllt ett tomrum på de annars välfyllda hyllorna för vecko- och månadsmagasin. Kommentarerna under tillkännagivandet av de tio nominerade talar för att Effektmagasin är populärt och uppskattat.

För fyra år sedan var tongången en helt annan. I en debattartikel i DN skrev tre av jurymedlemmarna till miljöjournalistpriset, hur låg kvalitén på rapporteringen kring miljö var. I artikeln står att läsa hur miljöjournalistiken spelade en viktig roll under många årtionden, men plötsligt tog ett steg tillbaka, för att helt försvinna under valrörelsen 2006. Istället låg nyhetsrapporteringens fokus på skandaler och sedvanliga debattrundor. Man bestämde sig från juryns håll att inte dela ut något pris överhuvudtaget. Tydligen gav denna prisutdelningsstrejk utdelning. 2007 vann Isabella Lövin priset efter att ha givit ut boken Tyst hav – jakten på den sista matfisken. De två senaste åren har priset delats ut till två TV-reportage som båda visats i SVT. Den 3 december avslöjas vem som vinner årets upplaga av miljöjournalistpriset.

Från det undre lagret.

Snart är det jul igen, var så säker! Julskyltningen lär komma upp någon gång i november här i Stockholm, om inte tidigare. TV-reklamen inför denna konsumtionshögtid återkommer med gamla favoritrepliker som ”På julen får man ta från det undre lagret”. Lagom till jul släpper brittiska Marks & Spencer en chokladkartong där plastemballaget smälter i vatten som choklad i munnen. Det ska även gå att kompostera ”plasten”, som för övrigt kallas ”plantic”. Det framgår dock inte riktigt vad detta nya material är gjort på. Så nog väcker det en del frågor. För om man väljer att lansera en chokladkartong vars emballage löses upp i vatten i ett av Europas kanske regnigaste länder – vad ger man för garanti till sina kunder beträffande kartongens hållbarhet och innehållets ätbarhet? Kan en störtskur sänka julefriden när chokladkartongen visar sig smälta fortare än man hinner säga Theobroma?

Veckans kalkon

Inför de kommande klimat-förhandlingarna i Cancun kan jag idag presentera veckans kalkon. Utmärkelsen går idag till två av världens största och viktigaste ekonomier: USA och Kina. Tillsammans har de tagit klimatdiskussionen tillbaka till sandlådan när de kastar sand och beskyller varandra för att inte ta sitt ansvar och göra tillräckligt. Finns det någon föredömlig förskolefröken därute som kan prata lite vett med dem?

Matte natur

Den polskfödde matema-tikern Benoît Mandelbrot har gått ur tiden. Hans gåva till eftervärlden är de matematiska modeller, kallade fraktaler, som beskriver vår omvärld i geometriska termer. Modellerna var tänkta att framställa naturen på ett nytt sätt och därmed vidga vårt sätt att tänka. För de flesta människor är han nog mest känd för det smått psykedeliska mönster som hans matematiska modell gav upphov till. Ett exempel, på den så kallade Mandelbrotmängden, ser du överst i detta inlägg.

Det finns många torra faktaspäckade sidor om Mandelbrot på nätet. Läs istället den lättillgängliga nekrologen i the Guardian om du vill veta mer.

Grattis Anna!

Nu har en av mina släktingar gått och vunnit ett pris i "Elskåpsförsköning". Grattis Anna! Tillsammans med Stefanie och Joanna har hon skapat Stockholmskollaget som föreställer ett stort antal mänskliga ansikten i svart och vitt. (Det är Anna längst till vänster i bild.) Bakom tävlingen ligger Fortum och Stockholm stad. De hoppas på att försköningen av elskåpen ska minska klottret och därmed kostnaden för klottersaneringen. Dessutom är det mer hållbart med elskåp som inte skitas ner av onödigt klotter, vilket ger upphov till att saneringsfirmorna åker runt i sina (bensindrivna?) bilar och spolar rent.

Det går att se de 30 bidrag som fick flest röster uppsatta på elskåp runt om i Stockholm.

ÄNTLIGEN!!!

Nej, det är inte Peter Englund som sticker ut näsan genom den världsberömda akademins dörr för att leverera namnet på årets Nobel-pristagare i litteratur (Vargas Llosa). Det är istället FN som givit ut en studie som visar världens företagare vad notan för deras miljövidriga verksamheter landar på. Kostnaden motsvarar 11 procent av VÄRLDENS SAMLADE BNP eller 6600 miljarder USD. Det vill säga: inte så lite. Vem betalar då? Tanken (och svensk lagstiftning säger att det) är att den som förorenar ska betala. Men eftersom det kommer bli synnerligen impopulärt bland de ansvariga företagens aktieägare som förlorar en massa pengar på detta kan ni räkna med strid. Vem är för övrigt inte pensionssparare med pengar i tveksamma aktiefonder? Och nog vill jag som du ha ett gott liv på ålderns höst. Men fråga dig själv då om den där vackra strandkanten där du vill njuta av dina sista dagar verkligen kommer att finnas kvar när det väl är dags. Kanske är det bara en liten stinkande vik med rester av döda fiskar och fåglar.

Läs nyheten på svenska här och på engelska här.

Läs hela rapporten här.

Veckans hjälte

Veckans hjälte är den kvinnliga äventyraren och atleten Annelie Pompe. Igår slog hon fridyknings-rekord i Egypten. Idag vilar hon. På tredje dagen har hon bestämt sig för att göra ett nytt världs-rekordförsök. Ett motto är:

Every accomplishment starts with a decision to try.

Att Anneli är en äventyrlig människa räcker inte för att hedras på en hållbarhetsblogg. Utan de utmaningar naturens element ställer henne och oss andra inför skulle vi inte ha sporter som klättring, fridykning, skidåkning och kajakpaddling. Att det finns en ödmjukhet och respekt inför naturen i hennes egen blogg framgår tydligt. Bilder på marina varelser fungerar som ambassadörer för livet under ytan. Vad spännande det vore om vi lät oss inspireras av Annelis bedrifter och livshållning. Med rätt inställning kan vi alla ta oss lite högre och längre, men framförallt närmre våra mål. Vilket är ditt mål?

Ibland krävs det kick-asshjältar för att få jobbet gjort.

(Ingen människa skadades under filminspelningen,

däremot gick det åt en och annan sjöfågel.)

Miljö och våld – hur går den ekvationen ihop?

Jag såg en obehaglig film igår: The Condemned. Vinnie Jones spelar en obehaglig krigsveteran som deltar i en obehaglig realityshow där ett gäng obehagliga typer tävlar på liv och död om att vinna sin frihet. Det är våld upp till halsmandlarna, eftersom deltagarna är sadistiska och skrupelfria exfångar med hårda knytnävar. Var och en av de tävlande har en fotboja med GPS och en bomb, vilken de mottävlande kan utlösa i syfte att eliminera personen. Åtta gånger får vi bevittna hur bomben smäller och deltagaren sprängs. Synnerligen obehagligt.

Förra veckan såg jag en liknande film. Det var en exklusiv förhandsvisning upplagd på The Guardians hemsida. Filmen i fråga hette 10:10 (Uttalas ten, ten och syftar på en sänkning av koldioxidutsläppen med 10 % år 2010.). I denna korta rulle får vi bevittna hur den som inte tar sitt ansvar och sänker sina CO2-utsläpp sprängs till en blodig och köttig hög. Skolbarn, arbetskollegor, fotbollsspelaren Peter Crouch och Gillian Anderson (Agent Scully i Arkiv X) blir köttfärs. Gissa om filmen väckt debatt, fast kanske inte på det sätt filmmakaren hoppats. Publiken upplevde filmen som smaklös och onödigt brutal. 10:10 har blivit våldsamt(!) ifrågasatt och sägs motverka avsikten att förändra folks attityder i klimatfrågan. Har den rätt som säger sig företräda ett högre syfte att spränga barn i luften? Nej, det fattade även avsändaren, drog tillbaka sin blodiga kampanj och bad om ursäkt.

Blod och konspiration i N.Y.

I New York pågår för närvarande en vägglusinvation. Ett flertal varuhus, butiker och biografer har tvingats stänga igen på grund av att lokalerna hyst vägglöss. Lössen sprider inga sjukdomar, men däremot ett ganska stort obehag hos konsumenterna och biobesökarna, eftersom människan är ett av vägglusens värddjur. Att skadedjuren spridits så fort får en att tänka att epidemin kanske har vissa kopplingar till antikonsumtionsorganisationer. Konsumtionshämmande har vägglössen definitivt varit. (Det är dock ingen av de drabbade varuhusen eller butikerna som vill gå ut med siffror på hur mycket det kostat dem att hålla stängt för att sanera.)

Tyvärr får detta effekter även på second hand butiker som i större grad ses som barnkammare till löss och loppor. Undertecknad har aldrig varit med om att ha införskaffat ett plagg i vintage- eller second hand-butik och upptäckt att detta huserar skadedjur. Istället har jag upptäckt glädjen i att hitta ovanliga och personliga plagg som inte står att finna hos de stora klädkedjorna. En glädje som väger upp tanken på förre ägarens hygienfaktor.

Den som drabbas av vägglöss bör kontakta skadedjursutrotare. Det finns faktiskt skonsamma miljövänliga alternativ vid sidan av de kemiska stridsmedlen. Glädjande att även skadedjurssanerarna till viss del har miljön i åtanke!

Sleep tight – don´t let the bedbugs bite!

I scream for ice-cream.

Ben & Jerry tillverkar glass. Det startade i slutet av sjuttiotalet när de två vännerna Ben Cohen och Jerry Greenfield beslöt sig för att börja sälja glass gjord på naturliga råvaror. Man var småskaliga. År 2000 gick jätten Unilever och köpte Ben & Jerry. Det var, enligt Jerrys utsago, "just about the worst day in my life". Tio år efter Unilevers intåg har oberoende granskare deklarerat att glassen inte enbart görs på naturliga råvaror. Till stor del består glassen fortfarande av ägg från frigående höns och mjölkprodukter, däremot förekommer även majsstärkelse och andra kemiskt bearbetade ingredienser. Vad detta avslöjande kommer att göra för varumärket Ben & Jerry är det för tidigt att sia om. Frågan är förstås om varumärkets styrka sitter i smaken eller i deras etiska och miljömässiga ställningstaganden. Mest läst av alla näringslivsnyheter på The Guardian är artikeln i alla fall.

Naturens röst i riksdagsvalet?

Gårdagens Metro hade ett annat utseende än vanligt. Där förstasidan brukar vara hade Miljöpartiet invaderat utrymmet med budskapet ”Ge naturen din röst på söndag”. Bakgrundsbilden utgjordes av djur, svampar och träd tillklippta av röstsedlar från Miljöpartiet. Det är på sin plats att här undersöka om deras reklambudskap håller. Tjänar naturen på att du röstar på Miljöpartiet?

I en genomgång av de svenska partiernas politik utifrån 17 miljöfrågor, presenterad av Svenska Naturskyddsföreningen (SNF), framhölls Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna som de med högst ambitioner för miljön. Vad som ytterligare gör Miljöpartiet till ett bra miljöval är att de är beredda att samarbeta över blockgränsen – om det skulle behövas. Enligt SNF är detta ett måste för att man ska kunna hitta överenskommelser i enskilda miljöfrågor.

Klimatfrågan var som hetast inför Köpenhamnsmötet 2009. Efter att deltagarländernas representanter misslyckats med att enas om ett nytt avtal som skulle ersätta Kyotoavtalet gick luften ur klimatfrågan. Inför valet har det istället blivit jobb och skola som kommit att bli valets viktiga frågor. På Miljöpartiets hemsida framhåller man att det är klimatfrågan som är prio ett i partiets politik.

I reklamannonsens text beskriver Miljöpartiet att Sveriges klimatarbete avstannat under Alliansens ledning och att det kommer ta 195 år för Sverige att nå de uppsatta klimatmålen. Andreas Carlgren (C), miljöminister, menar att detta är ”nonsens” och att Miljöpartiet inte utgår ifrån fakta. I en granskande artikel i Svenska Dagbladet ges Maria Wetterstrand rätt i sitt påstående att Sverige halkat efter i sitt miljöarbete och blivit omsprungna av Kina och Indien i klimatpolitiken. På det hela taget, om man räknar med utsläppstrender och utsläppsnivåer ligger Sverige dock fortfarande bra till – näst högst av de jämförda länderna.

Miljöpartiet kom in i riksdagen 1988 mycket tack vare att nyheterna rapporterat om säldöd och algblomning som var ett tecken på att allt inte stod rätt till i miljön. Till en början var de emot att Sverige inträdde i EU. 2008 röstade en majoritet inom Miljöpartiet på att Sverige ska förbli EU-medlemmar. Idag ser man EU som en viktig arena för att driva miljöfrågor. Det är väl klokt, eftersom klimatfrågan är en global fråga och därför måste behandlas på internationell nivå.

Att Maria Wetterstrand utsågs till Sveriges miljömäktigaste 2010 av Miljöaktuellt talar också sitt tydliga språk. Miljöpartiet är Sveriges starkaste parti om du vill ge naturen inom och utanför Sveriges gränser din röst. Reklambudskapet får godkänt. Däremot tror jag inte naturens djur bryr sig det minsta om partipolitik och ideologi. Kampen för överlevnad fortsätter även efter valet. Men eftersom människan finns närvarande i samtliga världsdelar och genom bland annat jakt och fiske, jordbruk och industri påverkar djurens livsmiljöer har politiken stor betydelse för förutsättningarna till arternas överlevnad. Så om man nu kan rösta för naturens sak, så är det genom att rösta på det parti som är berett att ta, för människan, obekväma beslut som gagnar dem som inte kan rösta.

Ett till evenemang med gröna förtecken.

Just nu pågår mässan Eco Now på Münchenbryggeriet i Stockholm. Mässan är ett tillfälle för branschfolk och nyfikna konsumenter att komma i kontakt med producenter av ”gröna” varor, tjänster och idéer. Miljöpartiet är på plats, liksom Centerpartiet. Dessutom kommer debattören Anders Wijkman och vädermannen Pär Holmgren, vilket ger evenemanget stor miljömässig trovärdighet. Bland utställarna finns dock företag som det är tveksamt att kalla för miljövänliga. Biltillverkare och tillverkare av engångsrakhyvlar, till exempel.

Liksom när Stockholm Green Festival gick av stapeln, strävar utställarna efter att marknadsföra sig mot allt mer medvetna kunder och övertyga dessa att välja ”rätt” produkt: Att konsumera miljövänligt. För den som anser att konsumtion är en del av vår tids miljöproblem är miljövänlig och konsumtion två ord man inte gärna skriver i samma mening. Likväl: Äta bör man. Du som tänkt bjuda dina vänner på ett gott vin till maten – välj ett ekologiskt odlat eller KRAV-märkt. Sen kan vi fortsätta diskussionen genom att fördjupa oss i huruvida kork eller metall är det bästa att buteljera flaskorna med. Trevlig helg!

Planering av september månad.

Skolstart och nystart. I samband med att höstterminen sätter igång är det mycket på gång i miljö- och karriärsammanhang. Kanske väntar en dig ny grön karriär i september?

Den stundande helgen inrymmer ”En dag för framtiden” i regi av Tällberg foundation. Det kommer bland annat att handla om hållbart ledarskap och hållbar stadsplanering. Seminarierna är gratis, men eftersom platserna är begränsade måste man anmäla sig i förväg. Arrangemanget håller till på Skeppsholmen i centrala Stockholm.

I början av september är det återigen dags för den årligen återkommande World Water Week på Älvsjömässan. Som frivillig volontär har man tillträde till evenemanget, annars får man betala en ganska saftig avgift. (Studenter har rabatt.) Årets tema är Water Quality Challenge och som deltagare kan du med hjälp av en eventfinder planera din vecka i detalj.

Andra veckan i september är det Career Days i Globen (Ericsson Globe Arena) och för den som vill träffa arbetsgivare och trycka på vikten av miljömedvetenhet i arbetslivet (om du vill ha jobb bör du dock inta en mer ödmjuk profil) är det en god idé att anmäla sig. Att delta kostar 110 kr, men den som är medlem i Shortcut eller Careerbuilder, alternativt prenumererar på Ny Teknik kan delta mot en serviceavgift på 10 kr. (Föranmälan krävs.) Räkna med stor uppslutning.

Vare sig du är intresserad av den globala vattenfrågan eller en karriär som fondmäklare så finns det evenemang för alla. Det gäller bara att välja. Valet är ditt!

Myra drar sitt strå till stacken och agerar bioreaktor.

Ett återkommande tema i den här bloggen den senaste tiden har varit den flitiga myran. I sina bästa stunder agerar myror inspiration åt både samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga forskare - för att inte glömma åt den kulturella industrin. 1998 gav både Dreamworks och Pixar ut varsin film där huvudkaraktären var myra. I Antz gestaltade Woody Allen arbetsmyran Z som efter att ha blivit kär i en myrprinsessa (Anne Bancroft) välter upp och ner på myrsamhällets hierarkier och grundvalar. Ett småkryps livs rollista är inte lika diger, men Kevin Spacey (om någon minns honom) spelar Hopper, en av de elaka gräshopporna som kräver att de förtryckta myrorna samlar ihop deras mat. När en av myrorna lyckas sumpa de ihopsamlade fröna bestämmer han sig för att leda ett gäng insekter i revolt.

Myror må vara modiga och påhittiga varelser i människans ögon. Flera miljoner års evolution har dessutom gett myrorna magar som vi närmast kan beskriva som bioreaktorer i miniatyr. Det är de träknaprande termiterna vars tarmar innehåller mikroorganismer som omvandlar i en kemisk process träet som termiten tuggar i sig till etanol och vätgas. Och tänka sig, just dessa behöver människan för att ställa om ett oljeberoende samhälle till ett på sikt mer hållbart samhälle på biobränsle. Termiternas tarmbakterier har visat sig vara snabba och effektiva. Enligt det amerikanska energidepartementet (ja, du läste rätt) kan ett pappersark genom denna process ge två liter vätgas. Detta får förstås forskare och investerare att gå i spinn. I USA hoppas man förverkliga drömmen att bygga en bioreaktor som ska fungera enligt samma principer som termiternas etanolalstrande magar. Intresset för projektet har fått oljebolag som Shell och BP att investera i biobränsleverksamheter. BP lade ut 700 miljoner kronor för att köpa Verenium. Förhoppningsvis för att utveckla och inte avveckla verksamheten, vars produkt är en konkurrent till BP:s huvudsakliga inkomstkälla olja.

Liksom i filmens värld, där myrornas gärningar syftar till något gott, är det en solidarisk insats att tillverka bränsle av cellulosa istället för av ätlig majs. Det är vad vi människor skulle kalla för att dra det längsta strået.

Ny lyskraft åt den amerikanska drömmen

Amerikaner har bristande kunskap om sin energianvändning (vilken resulterar i drygt en femtedel av jordens koldioxidutsläpp). Det visar en undersökning, som nyligen presenterades av Vetenskapsradion. På frågor om hur man kan spara energi och sänka koldioxidutsläppen svarar majoriteten att de måste sluta köra bil eller släcka lyset. Det vill säga: avstå från att göra saker som man vanligtvis gör, något som säkert känns som en uppoffring och en försämring av livskvaliteten. Utifrån detta förstås att det överhängande klimathotet upplevs som ett hot mot den amerikanska livsstilen och drömmen. Alltså ett hot som når samma nivå som terrorismen. Att få ser lösningar i att byta ut lampor mot lågenergilampor och köra bränslesnåla bilar med alternativa bränslen, verkar ligga långt bort för många av de tillfrågade.

Desto mer glädjande är det då att det finns dom som bidrar med optimistiska synsätt på människan och klimatet. Därför säger jag grattis Johan Rockström till utnämningen ”årets sociala kapitalist”. Som chef på Stockholm Resilience Centre bidrar han med ett perspektiv som får folk att vilja vara med och påverka. För i realiteten utgör inte miljön ett hot mot ekonomi och välfärd. Nej, naturen och dess ekosystem utgör själva grundvalen för den mänskliga ekonomin. I sitt arbete har Johan Rockström varit involverad i framtagandet av instrument som ska underlätta att värdesätta de ekosystemtjänster som naturen levererar gratis. Att åskådliggöra kopplingen mellan ekonomi och ekologi kommer att få fler företag och länder att få upp ögonen för hur beroende deras verksamheter är av en frisk miljö. En livskraftig ekonomi utgår alltid ifrån en livsduglig ekologi. Med den vetskapen och bättre kunskap om energibesparingar kan amerikanerna få tillgång till ny belysning av och åt den amerikanska drömmen.

(Lampan på bilden är en lågenergilampa.)

Zvamparna zom zombifierar

I inlägget "Apa efter naturen" skrev jag om myror och deras inspirerande organi-sationsstruktur. Nu visar det sig att myrorna hela tiden varit marionetter åt en högre stående organism: En svamp. Likt science fiction tar svampen över sitt värddjur och styr dess steg i en för svampen önskvärd riktning. (Se klippet där David Attenbourgh kommenterar det absurda förloppet.)

Bland de kommentarer till artikeln 'Zombie ants' controlled by parasitic fungus for 48m years finns det dom som ser likheter med dystopiska framtidsscenarier eller helt enkelt en potential att efterapa svampens metod för att ta fram biologiska stridsvapen. Och jag som trodde att det redan fanns substanser som får människor att göra de mest ofattbara saker? (Efter att ha skrivit in sökordet "drunk", "wasted" och "koffein" på youtube tyckte jag emellertid att det var helt oetiskt att länka till det jag såg.)

När jag ändå är inne på ämnet "hjältar" och förebilder passar jag på att tipsa om en blogg med koppling till en nyutkommen bok: Eco Barons av Edward Humes. Hängde ni med? Kolla länken, vettja!

Superhjältar bidrar inte till en grönare värld.

Den här bloggens undertext är tagen ur filmen Gladiator. Inför filmens inledande slag utropar hjälten Maximus: ”What we do in life echoes in eternity”. Som undertext står orden för det ansvar vi har för vår egen och planetens hälsa. Maximus är en ofrivillig hjälte vars värderingar vi kan relatera till i fråga om vänskap, familj och godhet.

Alla hjältar är inte samma goda förebilder, vilket visas i ny forskning. Det handlar om de olika stereotypa manliga ideal som pojkar och unga män (4-18 år) kommer i kontakt med, genom böcker, film och spel, och således påverkas av. Studien målar upp en negativ bild av superhjälten som överdrivet macho, rättsskipande och lösandes problem med våld. Att den tecknade superhjälten i serietidningarna framställdes som en vanlig människa under hjältedräkten: mer komplex och sårbar har man inte lyckats överföra till filmduken. Här framstår han som vilken annan actionhjälte som helst. Det ofta förekommande våldet ges alibi i hjältens goda intentioner. Störst problem ser forskaren i de superhjältar som inte bara har superkrafter utan även har supermycket stålar. De har en utlevande stil med smak för dyra prylar, kvinnor och sarkasm. Ingen skurk utgör ett så stort hot som risken att hjälten blir kär (och således sårbar).

Så vad har detta med miljö och hållbarhet att göra?

Hållbart är det samhälle som är anpassat till jordens tillgångar och inte överkonsumerar dessa. Hållbarhet är förknippat med de förutsättningar vi skapar åt kommande generationer. De värderingar den yngre generationen får med sig avspeglar sig i hur de vill leva. Om förebilderna konsumerar dyra bilar och kvinnor, samt har en cynisk syn på världen blir det en eftersträvansvärd livsstil. En överdriven konsumtion leder till ett överutnyttjande av jordens resurser och är inte hållbart.

Att förstå mekanismerna som styr marknadsförare och filmproducenter är att få bättre förutsättningar till att klä av budskapen och blottlägga värderingarna de förmedlar. En kurs i medievetenskap är kanske bra, men sunt förnuft är ännu bättre. De föräldrar som bistår sina barn i deras utveckling och samtidigt är goda (hållbara) förebilder är mina superhjältar!

Apa efter naturen

The Guardian gör inte bara gammaldags tidningsjournalistik (som med modern teknik publiceras på webben). De gör bra radio också. Alok Jha presenterar The Guardians vetenskapsradio och i veckans avsnitt får åhöraren lära sig hur djurens organisationsförmåga i flockar och stim kan lära oss något om kommunikation och beslutsfattande. En amerikansk forskare har upptäckt att myror har en fantastisk förmåga att hitta mat och skydda sig mot fiender genom smarta strategier. Även om den enskilda myran inte är särskilt intelligent (minneslängd på 10 sekunder) är stacken framgångsrik genom sin organisation. Kunskapen skulle kunna komma till nytta inom affärsvärlden, politiken och ingenjörsvetenskapen. Att forskarna låter sig inspireras av naturen är inget nytt. Det som kallas biomimetik handlar om att ta till vara naturens lösningar i produktutveckling och materialframställning. Några resultat av biomimetik är båtfärg och smutsavstötande fönster. Forskning bedrivs bland annat på KTH i Stockholm och Uppsala universitet.

För den som undrar över vad snäckan har med texten att göra hänvisar jag till de gamla grekerna. I en av antikens berättelser får en fiffig man vid namn Daidalos uppgiften att trä en tråd genom en snäcka. Han lyckas med detta genom att begagna sig av en honungssugen myra. Daidalos kallas av vissa för världens förste ingenjör.

A Space Odyssy eller hur Homer Simpson blev miljöaktivist.

I en ny artikel i Miljöaktuellt uppmanar fysikern Stephen Hawkins mänskligheten att påbörja koloniseringen av rymden. Bakgrunden är att klimathot och miljöförstöring kommer att leda till resursbrist och begränsa möjligheterna för människans överlevnad på jorden. I rymden ser han ny potential för mänskligheten och en lösning till att fördela riskerna. Miljardären bakom Virgin Galactic, Richard Branson, har redan introducerat rymdfärder – om än dock bara för turister som betalar bra. Bland de som turistat i rymden finns Guy Laliberté, grundaren till nycirkusen Cirque du Soleil. Han fick betala 35 miljoner dollar, c:a 250 miljoner kronor, för sin rymdfärd som genomfördes 2009. Att vi ska bege oss ut i rymden och finna räddning är det dock inte alla som håller med om. George Meyer är manusförfattare och pappa till Homer Simpson. I ett debattinlägg på nyhetskanalen BBC manar han istället mänskligheten till solidariska handlingar för att rädda planeten Jorden. Han vill nämligen inte bosätta sig på ställen som Jupiter, eftersom han tycker om den planet vi bor på och helst inte ens vill lämna sin stadsdel. Dessutom oroar han sig för att både små och stora saker kan gå sönder på ditresan.

"And if the ecosystem does collapse, we can always load ourselves into enormous rockets, and make a fresh start on Jupiter.

But here's the thing: I don't want to move to Jupiter. I don't even want to move across town.

Precious knick-knacks would get broken; I'd have to order new stationery.

Let's be real: even a well-planned move to Jupiter would be stressful, and tough on relationships. For this reason alone, we should not turn the earth into an apocalyptic hellscape."

Lösningen ser han i människans förmåga att samarbeta. Dessutom är han tolerant genom att välkomna dem som tidigare varit helt uteslutna i miljörelaterade aktioner. Är man manusförfattare till ”The Simpsons” kan man inget annat än avsluta med humor:

"So join us. We won't judge you. If you are not currently choking a panda, welcome aboard!"

Chocolate moose eller chokladmås.

När nyheterna fylls med katastroflarm från platser där det antingen finns för mycket eller för lite vatten för att det ska vara hälsosamt, glöms de nu gamla - men fortfarande pågående, katastroferna bort. Med de här bilderna från oljeläckan i Mexikanska golfen är det inte svårt att dra sig till minnes. Bilden på den oljeindränkta måsen får mig att associera till något mycket roligare: den galne svenske kocken i Mupparna när han fått för sig att "chocolate moose" inte är en fransk dessert utan en svensk älg doppad i choklad. En inte helt given kombination.

Gröna hjältar.

Det finns en del fantastiska och fantasifulla figurer därute som med alla tillåtna (eller otillåtna) medel bekämpar djurens och naturens fiender. Men det handlar inte om de djurrättsaktivister som filmar oegentligheter i djurhållningen som svenska uppfödare av grisar eller mink avslöjats med. Nej, huvudrollen har istället bisarra karaktärer med namn som "The Swamp Thing" eller "Poison Ivy". Den amerikanska konsumentsajten The Daily Green presenterar här de sju bästa tecknade serierna på temat miljö.

Naturen i kulturen.

Teatern är en utmärkt scen för samhällskritik. Därför tänker jag i följande rader ägna mig åt lite ohämmad marknadsföring av detta medium. I en ny uppsättning på Stockholms stadsteater spelar Helge Skoog en pensionerad lärare som kritiserar dagens människa och hennes förödande förhållningssätt till naturen. I monologen framförs en önskan om ökad ödmjukhet inför naturen. Pjäsen heter Sit Down Tragedy och börjar spelas i augusti, samtidigt som det är utomhussäsong med danstema (klicka dig vidare till Parkteaterns program) i Stockholms parker. Grön teater åt folket!