Myra drar sitt strå till stacken och agerar bioreaktor.

Ett återkommande tema i den här bloggen den senaste tiden har varit den flitiga myran. I sina bästa stunder agerar myror inspiration åt både samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga forskare - för att inte glömma åt den kulturella industrin. 1998 gav både Dreamworks och Pixar ut varsin film där huvudkaraktären var myra. I Antz gestaltade Woody Allen arbetsmyran Z som efter att ha blivit kär i en myrprinsessa (Anne Bancroft) välter upp och ner på myrsamhällets hierarkier och grundvalar. Ett småkryps livs rollista är inte lika diger, men Kevin Spacey (om någon minns honom) spelar Hopper, en av de elaka gräshopporna som kräver att de förtryckta myrorna samlar ihop deras mat. När en av myrorna lyckas sumpa de ihopsamlade fröna bestämmer han sig för att leda ett gäng insekter i revolt.

Myror må vara modiga och påhittiga varelser i människans ögon. Flera miljoner års evolution har dessutom gett myrorna magar som vi närmast kan beskriva som bioreaktorer i miniatyr. Det är de träknaprande termiterna vars tarmar innehåller mikroorganismer som omvandlar i en kemisk process träet som termiten tuggar i sig till etanol och vätgas. Och tänka sig, just dessa behöver människan för att ställa om ett oljeberoende samhälle till ett på sikt mer hållbart samhälle på biobränsle. Termiternas tarmbakterier har visat sig vara snabba och effektiva. Enligt det amerikanska energidepartementet (ja, du läste rätt) kan ett pappersark genom denna process ge två liter vätgas. Detta får förstås forskare och investerare att gå i spinn. I USA hoppas man förverkliga drömmen att bygga en bioreaktor som ska fungera enligt samma principer som termiternas etanolalstrande magar. Intresset för projektet har fått oljebolag som Shell och BP att investera i biobränsleverksamheter. BP lade ut 700 miljoner kronor för att köpa Verenium. Förhoppningsvis för att utveckla och inte avveckla verksamheten, vars produkt är en konkurrent till BP:s huvudsakliga inkomstkälla olja.

Liksom i filmens värld, där myrornas gärningar syftar till något gott, är det en solidarisk insats att tillverka bränsle av cellulosa istället för av ätlig majs. Det är vad vi människor skulle kalla för att dra det längsta strået.