Utbud och efterfrågan

Till den stora klädkedjan gick jag för att införskaffa underkläder av ekologisk bomull. Expediten jag frågade hänvisade till förpackningarna med en grön etikett "Organic Cotton". Övriga förpackningar innehöll kalsonger av konventionell bomull. Hmm, tänkte jag när jag såg på förpackningen, en ditklistrad grön etikett utanpå förpackningen, det ser ut som en efterhandskonstruktion och är i så fall falsk marknadsföring. Jag skrev således några rader till tillverkaren via ett formulär på deras hemsida och fick svar i mellandagarna.

Så här stod det:

Tack för Ditt email.

Vad gäller ekologisk bomull i våra plagg står info om detta även på tyglappen som är fastsydd i plagget tillsammans med tvättråd. Exempel 95% organic cotton 5% elastan.

Den gröna etiketten klistras på i efterhand för att göra det extra tydligt för kund att produkten är i ekologisk bomull.
Vad gäller sortimentet ekologisk bomull/icke ekologisk bomull är vi fortfarande i en övergångsfas. Förhoppningen är att övergå till ekologisk bomull, men efterfrågan är ännu inte så stor. För tillfället erbjuder vi båda delar.

Tack för visat intresse.

Bomullen var således ekologisk och etiketten ett marknadsföringsknep för att uppmärksamma kunder på detta faktum. Det är synd att efterfrågan styr företagets ekologiska satsning. Jag tror nämligen inte att en övergång till ekologisk bomull skulle leda till att färre kunder köper kalsonger hos klädkedjan.

Skönhet är världens räddning

Mellandagsrean satte igång timmarna efter att de sista tomteblossen brunnit ut. Hurra! Skynda och köp, för snart är det ett nytt år då butikerna fylls med de senaste modellerna av mobiltelefoner och teveapparater med fler tekniska finesser än förra årets. Att vara nöjd med det man har fungerar inte i ett konsumtionssamhälle, det finns det tack och lov reklam som upplyser oss om. Skulle vi alla gå omkring och vara tillfreds skulle vi ju inte ägna oss åt den för ekonomin så livgivande konsumtionen. Att det sen finns de som menar att konsumtion är av ondo, det är en annan sak. Ta till exempel World Watch Institute. Skulle det vara så som de påstår att genomsnittsamerikanen konsumerar produkter vägandes mer än sin egen vikt varje dag så skulle det ju snart komma berg av sopor flytandes.

Hittills har det enda jag sett vid horisonten varit Finlandsbåten. Vad mer har vi att vänta från horisonten i öster ? Det verkar som om kineserna äntligen snappat upp att konsumtion är rätt sätt att ge uttryck för sin materiella status och således framgång. I Mittens rike finns numera ett socialt nätverk för lyxkonsumenter. Idén fick grundarna från svenska sajten stureplan.se. Som svensk blir man ju lite stolt när man kan vara ett gott föredöme och sprida bratskulturen till andra länder.

Angående den förestående växthuseffekten, vem kan tro att vi står inför en stor klimatförändring som innebär att det blir flera grader varmare när det är svinkallt ute? Det låter mer som något hittepå för att få oss att föra blicken från vad som verkligen är väsenligt i livet: Den fria viljan och skönheten. Är det verkligen så att världen är på väg mot sin undergång så tror jag liksom Solsjenitsyn på att skönheten kommer rädda världen.

Återanvända flygplan.

Nej, det är inte en kraschlandad Boeing 727. Det är ett exklusivt hotell. Varje år görs över 2,5 miljoner flygningar över hela världen. Hur många flygplan som är inblandade i dessa har jag inga siffror på, men det lär vara några stycken. Någon gång måste de gamla planen pensioneras och då kan de ju komma till användning i nya sammanhang, som bostäder till exempel. Ett nytt sätt att landa bostadsproblematiken i Stockholm, kanske?

Pepparkakspingviner.

Årets pristagare i Arkitekturmuseums tävling på temat pepparkakshus är utsedda. "När kejsarpingvinhonan återvänder" utsågs till publikfavorit. På ett pepparkaksflak lever pingvinerna trygga i en värld där smältande isar inte är ett hot. Utställningen pågår fram till 9 januari 2011.

En plan eller flera.

Sickan brukade ha en plan, tajmad och klar in i minsta detalj. När det kommer till vår tids stora utmaning, verkar dock inte världens samlade regeringar kunna komma fram till någon bra plan. I alla fall inte en som håller in i minsta detalj. Däremot finns det på gräsrotsnivå många individuella planer som på sikt kanske skulle kunna leda till något större. Nätverkssamhället är här och människors räckvidd är långt mycket längre än förrut, vilket skulle kunna resultera i att de goda idéerna om hur vi ska lösa klimatfrågan sprids.

Lagom till dess att julmaten sjunkit in visar SVT den här dokumentären. Låt dig inspireras. Och vem vet, kanske tillräckligt mycket för att upprätta en egen klimatplan?

Goda julklappar.

Med drygt tio dagar kvar till julafton gäller det att spurta i julhandeln. Och för den som, av olika anledningar, inte vill ge sig ut på stan kan julshoppingen med fördel göras över nätet. Muggen på bilden visar oceanerna och landmassorna som vi känner dem, men häller man varm dryck i muggen höjs havsnivån med 100 meter(!). Mitt kära Skåne blir ett nytt Atlantis. Muggen kan kanske fungera som pedagogisk förklaring på det som är att vänta om vi inte sänker våra koldioxidutsläpp. Riktigt så dramatisk vattenhöjning kommer vi dock inte få. Enligt SMHI är en höjning på 10-20 cm över den normala nivån att vänta. På sikt kan havsnivån stiga med 7 meter, men det händer först när hela Grönlandsisen smält.

Så det lär dröja innan framtidsscenariot över London är realitet och innan dess finns det mycket att göra (eller låta bli att göra) för att förhindra just en sån framtid. Shoppa mindre, till exempel, eftersom resultatet av vår överkonsumtion är en allt sjukare planet.

Om jag själv ska köpa några julklappar? Jodå, i år kommer jag att ge bort presenter med ekologisk märkning eller tjänster, som till exempel ayurvedisk massage. God jul!

Bra för den anställde - bra för miljön?

I veckan presenterade Universum listan över de arbetsgivare som medarbetarna rankade högst i Sverige. Överst tronar H&M, följda av två konsultföretag: franska Sogeti och finska Pöyry. Bra för medarbetarna, men är de bra för miljön? Den etiska dimensionen fanns inte med i undersökningen, men studerar man företagen lite närmre får man fram följande: H&M är ett företag på konsumentmarknaden och säljer kläder som produceras i låglöneländer. På hemsidan finns under fliken ”Företagsansvar” mycket information om såväl deras etiska arbete som deras miljöarbete. De har ett tydligt ställningstagande med uppförandekod och samarbeten med organisationer inom exempelvis vattenområdet. Man säger sig ha 700 leverantörer och ett stort antal underleverantörer. Därför räknar man med att tillverkningen inbegriper 2700 fabriker och sysselsätter hundratusentals anställda. H&M har tidigare blivit hårt kritiserade för arbetsförhållandena på fabrikerna (den som läst Naomi Kleins ”No Logo” är bekant med begreppet sweatshop) och har sedan dess bättrat sig.

Nyligen framkom det att de moderiktiga slitna jeansen fick sin patina genom sandblästring, en metod som gav de anställda stenlunga. Sedan dess har metoden förbjudits i Turkiet, där fabrikerna låg, och H&M ska enligt DN ha slutat med försäljning av jeansen. Att det är svårt att kontrollerar samtliga leverantörer och underleverantörer, när man är en stor klädkedja med tillverkning på andra sidan jordklotet, kan nog vara knepigt, men inte en ursäkt. Förhoppningsvis är det fler konsumenter som blir medvetna om produkternas ursprung och väljer att göra medvetna val eller utövar påtryckning, så att de anställda hos H&M:s leverantörer även de kan uppleva att de arbetar på en av världens bästa företag.

Efter att ha dammsugit Sogetis (samt moderbolaget Cap Geminis) och Pöyrys hemsidor efter information om miljöarbetet och inte funnit något tog jag kontakt med företagen. Pöyry skickade mig snabbt en årsredovisning, men någon hållbarhetsrapport fick jag inte. Sogeti väntar jag på svar ifrån. Den som jobbar inom konsultbranschen är förtrogen med den lågt upplevda graden av inflytande i olika sammanhang. Om ett projekt inte direkt handlar om miljö så berörs inte frågan i arbetet. Tjänsteföretag har historiskt sett inte upplevt eller identifierat sin miljöpåverkan i någon större utsträckning. Det finns dock goda undantag: konsultföretag som ser miljö- och hållbarhet som ett konkurrensmedel och därför integrerar det i hela verksamheten, men de placerade sig inte på Universums lista i år.

Spännande städning!

Att städa innebär många gånger att skita ner miljön. Jag syftar då på alla de kemikalier som spolas ute efter användandet av diverse rengöringsmedel. I kvällens Plus drar Mathias på sig de gula gummihandskarna för att undersöka vilket medel som är lämpar sig bäst efter att ett gäng skolbarn gjort sitt värsta i ett hemkunskapskök. Jag kan inte bärga mig!

En smiley säger mer än tusen ord.

I den senaste delen av klimatångestserien, i dagens SvD, belyser man de små medel som ibland krävs för att få människor att göra rätt val för miljön och agera hållbart. I ett forskningsexperiment undersökte man hur man på bästa sätt kunde ge feed-back på elanvändningen i ett grannområde. Med en så enkel symbol som smileyn på informationsutskicket kunde forskarna ge de bästa elspararna bekräftelse på sin energibesparing och få dem att bibehålla det goda beteendet.

Sociala medier finns med som ett exempel på att människor väljer att engagera sig. Numera finns ett isbjörns-community där användarnas energianvändning och transportmedel påverkar storleken på isbergen runt just deras isbjörn. Försök minimera islossningen själv om du kan!

Ny trend i klimatsammanhang!

På andra sidan Atlanten pågår just nu klimatmötet i Cancún. Det är synnerligen osäkert om man kommer komma fram till något nytt avtal. Politiker är människor med en bestämd agenda, men också bara helt vanliga människor med känslor och reaktions-mönster som vi andra.

En tydlig tendens inom miljö- och klimatdiskussionen just nu är den psykologiska aspekten – eller den mänskliga faktorn. Ett tecken på detta är exempelvis den artikelserie som Svenska dagbladet publicerat på sin Idagsida. Här behandlar man den klimatångest som följer av de hotbilder som målas upp. Frågan man ställer sig är hur vanliga människor ska kunna övervinna sina psykologiska blockeringar för att kunna agera för att förhindra klimatförändringarna. En liknande vinkel hade Martin Ingves i sin presentation på den årligen återkommande Klimatforum som hölls tidigare i november. I klippet nedan förklarar han hur arv och miljö samspelar, samt hur hjärnans belöningssystem får oss att göra saker som i dagens samhälle inte alltid leder till bra saker för klimatet. Hans poäng är att människor måste få ledning i sina val så att de väljer och handlar "rätt". Intressant, men också lite skrämmande, eftersom vi då inte längre skulle uppleva att vi hade ett fritt val, något som vi vant oss att tro att vi har i en demokrati som vår.

Den som ytterligare skulle vilja fördjupa sig i hur människan och hennes identitet påverkar hur vi reagerar på den klimatutmaning vi står inför, kan en läsning av WWF-rapporten ”Meeting Environmental Challenges: The Role of Human Identity” rekommenderas. Att förstå och hjälpa människor i deras strävan mot att leva mer hållbart kommer kräva nya angreppssätt och öppnar för helt nya arbetsgrupper. Två framtidsyrken i denna sköna nya värld skulle kunna tänkas vara klimatpsykolog eller klimatcoach.

Varför gör jag inte det som jag vet är rätt för klimatet? from Naturvårdsverket on Vimeo.

Print as .wwf

Det papperslösa samhället blev det pappersslösiga samhället, men med en ny mjukvara kan du utskriftsskydda dina dokument. Det är tyska WWF som tagit fram programmet och förhoppningsvis får det fler människor att läsa dokument direkt på datorn. Du laddar ner programvaran här.

Mindre smart investering.

Gårdagens sanning: Vad varje kvinna bör ha: En mink i garderoben, en jaguar i garaget, en tiger i sängen och en åsna som betalar för alltihop.

Den som läste Metro för exakt en vecka sedan kunde dock se i annonsen för SodaStream att det varje miljömedveten människa bör ha är "en Smart[car] i garaget och en SodaStream i köket". Ja, om man bara har bilen för att ha den i garaget så är det ju en himla bra investering för miljön. Det budskapet kan ju vilken åsna som helst köpa, eller?

Ramsay blir hajmat

Sedan den senaste serien signerad Gordon Ramsay lockade låga tittarsiffror känner sig tv-kocken manad att ta till drastiska metoder. I en ny serie på brittiska C4 (Channel 4) kommer han bokstavligt talat ta sig vatten över huvudet för att dyka med en av världens mest aggressiva hajar: tjurhajen. Hajen är annars en fisk som sällan syns i i västerländska tv-kockarnas grytor, men desto oftare i andra delar av världen i rätter som hajfenssoppa. Serien kommer att belysa problemen med utfiskade världshav och hotet mot arter som hajen. Matlagningen går ut på att visa att det går att fixa krubb utan att håva upp rubb och stubb. Jamie Oliver kommer även han dyka upp för att laga lite fisk med hållbar stämpel. (Barnet på bilden har ingen koppling till serien.)

Dystopisk glob

Om det är ett dystert framtidsscenario eller ett estetiskt grepp är svårt att säga. Men efter ett besök i en shoppinggalleria kan konstateras att färgtrenden på jordglobsfronten är svart, må det så vara haven som klätts i sorgeflor eller hela landmassan med kontrasterande grått hav. Välj vilken modell du gillar mest. Indiska (här till vänster) och Bokia Express har varsin variant.